En kort introduktion
Programmet består av två delar:
- En del med olika nyckeltal
- En del med en enkel simuleringsmodell
Nyckeltalsdelen består av en del som visar kommunala nyckeltal över tid eller kategoriserat på olika sätt. Det är dels ren statistik och dels en delvis simuleringsbetonad komponent kring kostnader för normalbarn fram till och med 18 års ålder.
Den andra delen under kommunala nyckeltal möjliggör jämförelse mellan två kommuner eller mellan en kommun och riket utefter ett antal nyckeltals värden – ofta nyckeltal uttryckta i andelar.
Simuleringsdelen består av 4 olika delar som behandlar olika delar i utanförskapets socioekonomiska kostnader:
- kostnader för produktionsbortfall (arbetslöshet) och försörjning
- Kostnader för barn/unga i utanförskap under uppväxt.
- Kostnader för vuxna i utanförskap
- Kombinationen av dessa som ger en känsla för vad livslångt utanförskap kan ge för socioekonomiska kostnader och omvänt – vad tidig intervention kan vara värt.
Observera att detta är en mycket förenklad simuleringsmodell som enbart är tänkt att användas för att få en känsla för storleksordningar och vad olika antaganden kring dessa typer av utanförskap kan ge när man kopplar det till de empiriska underlag som bl.a. tagits fram inom modellområdesprojektet.
De nyckeltal som kan studeras i diagram avser:
- Befolkningsfördelning i ettårsklasser (2010)
- Kommunala utgifter samt redovisad pensionsskuld (2010)
- Förvärvsfrekvens i femårsklasser från16-75+, samt för hela gruppen 20-64 år (2010)
- Gymnasiebehörighet – tidsserie 2001-2010
Till dessa mer vanliga nyckeltal läggs sedan förenklade beräkningar av vad det kostar att få ett barn från födseln fram till och med 18 års ålder. Detta görs framför allt för att det är intressant och relevant att kunna relatera andra insatser till den grundinvestering som samhälle och familj gör under uppväxten.
Vi redovisar detta på tre sätt:
- årskostnader för ett enskilt barn i en viss kommun, där det endast är de kommunala utgifterna för skola/barnomsorg/fritids som skiljer mellan kommunerna. Övriga kostnader är schablonberäknade. Månadslönen antas till 23000 Kr för hemmavarande förälder och de antas få 90% i föräldrapenning under 18 månader. Detta går in som en produktionsvärdeförlust och som en försörjningskostnad för försäkringskassan. Resterande kostnader ligger på kommunen och på familjen (som ligger under Övriga).
- De ackumulerade årskostnaderna för ett barn under hela perioden, här visas alltså investeringskostnaden för ett barn.
- De ackumulerade årskostnaderna för varje årskull under detta år, dvs t.ex. vad har dagens 16-åringar kostat fram till idag givet att de var lika många sedan födseln. Detta ger ett kommunalt mått som kan ställas mot andra typer av kostnader. Ett exempel på detta finns med i diagrammet i form av kommunens pensionsskuld. Det kan se ut som i denna bild där pensionsskulden på 548 MKr läggs in.
Man kan konstatera att de 359 stycken 3-åringarna (2010) i Ale antagligen kostat mer från det de föddes än vad kommunens pensionsskuld redovisas till.
Nyckeltal i tabellform visar framför allt jämförelsetal för ett enskilt år. Här utgår man från samma kommun som valdes på diagramfliken – i detta fall Ale. Värdena för denna kommun kan sedan jämföras med annan kommun eller med Riket. När man väljer riket så blir de första värdena mindre intressanta. Befolkning visar Ales befolkning som andel av rikets (inte ens en procentenhet). Kommunal och skattesats är inte med. Vid jämförelser mellan kommunerna är dessa givetvis med.
Här finns en uppsättning nyckeltal som kan jämföras och diskuteras
Den valda kommunen från den första fliken följer sedan med till de avslutande delarna av simuleringsmodellen.
Simuleringsdelen ger en förenklad bild av de huvudsakliga kostnadskomponenterna i en socioekonomisk kalkyl över utanförskap i olika former. I de simuleringar som görs här handlar det framför allt om att få en känsla för storleksordningarna på de kostnader som uppstår till följd av att unga människor hamnar i ett mer eller mindre permanent utanförskap.
Ekonomer brukar dela upp kostnader i reala respektive finansiella kostnader.
De reala kostnaderna består av uteblivet produktionsvärde till följd av arbetslöshet och de resurser som går åt till olika insatser – läkarvård, lärartimmar, polisingripande, utredningar, dagar i häkte, etc. – som skulle kunnat användas till något annat. Produktionsvärdet räknas schablonmässigt som lön plus lönekostnadspåslag (40%).
De finansiella kostnaderna består dels av kostnaderna att försörja den som inte kan försörja sig själv och dels de minskade skatteintäkter som följer av de lägre inkomsterna. Vi bortser i denna modell helt från skatteeffekterna.
Ekonomer bortser oftast från de finansiella kostnaderna i samhällsekonomiska kalkyler. I socioekonomiska kalkyler väljer vi oftast att ha med även de finansiella kostnaderna i och med att de har intresse för vissa av aktörerna i analysen, men de särredovisas – oftast under beteckningen försörjning.
I simuleringsdelen senare del kan man välja att se resultat på följande sätt:
Aktör innebär att man får se kostnader för insatser för våra 6 aktörskategorier – Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kommun, Landsting, Rättsväsende och Övriga. Man kan även välja att se på insatskostnaderna inom en sådan aktör, t.ex. skola, socialtjänst etc. inom kommunen.
Slutligen kan man välja att se på tre aggregat – summerade insatser, produktionsförluster och försörjning. De finansiella kostnaderna, dvs. försörjningen, kan därmed enkelt inkluderas eller exkluderas. I denna enkla simuleringsmodell har försörjningen ingen aktörskoppling, dvs. vi bryr oss inte om försörjningen går via kommunen, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen.
Simuleringskalkylen är uppdelad på olika komponenter (flikar). Dessa bygger emellertid upp till den avslutande kombinationskalkylen.
I diagrammet nedan illustreras vad som förs framåt från de olika delarna. Här ingår även nyckeltalsfliken där man väljer kommun för att bl.a. se på de kommunala utgifterna som kan användas i kombinationskalkylen.
Man behöver inte göra allt i sekvens men man måste veta vilken flika man skall gå tillbaka till för att ändra något i de senare.
De två första komponenterna i kalkylen handlar om produktionsförlust och försörjning. Här fokuserar vi på de faktorer som bestämmer dessa kostnader –lön/försörjning per månad samt antalet personer och år.
Antalet personer som ingår i kalkylen bestäms av:
- Antal personer per grupp, t.ex. en genomsnittlig årsgrupp 0-6 år från befolkningssiffrorna i den tidigare valda kommunen.
- Hur många sådana grupper, t.ex. alla 7 årsgrupperna 0-6 år.
- Hur stor andel av dessa som kan antas hamnar utanförskap som innebär arbetslöshet och försörjning.
När antalet personer bestämts så kan man ange en månadslön som dessa skulle ha haft om de lönearbetat respektive den försörjning de får eftersom de inte gör det.
Därefter väljer man det antal år som kalkylen skall avse och om de årliga kostnaderna skall diskonteras för år 2 och framåt, innan de adderas till tidigare års värden. Den viktiga insikten kring dessa kostnader är att det som kanske inte ser så märkvärdigt ut på månadsbasis ganska snabbt blir väldigt stora belopp.
100 personer som skulle ha haft en månadslön på 17 000 Kr och istället får en försörjning på 9000 Kr per månad, kostar 285 MKr realt och ytterligare 108 MKr finansiellt i försörjning, på 10 år (odiskonterat).
Antalet personer, månadslön och –försörjning från denna flik återanvänds senare såväl för vuxnas utanförskap som för föräldrarna till barnen.
Barn och ungdomstidens insatser illustreras utifrån tre målgrupper som beräknats utifrån ett sämre och ett bättre scenario från insatserna från nyfödd till och med 18 års ålder. De tre målgrupperna är ADHD, Depression och Social utsatthet.
I denna del väljer man målgrupp och scenario och kan studera utfallet på aktörsnivå eller per aktör. Här finns varken produktionsbortfall eller försörjning med.
Man kan välja att använda samma antal personer som angavs på den tidigare fliken, samt att titta på de årliga kostnaderna eller ackumulera dessa för att se summan över tid – diskonterad eller ej.
Den målgrupp/scenario-kombination som väljs här följer med till sammanläggningskalkylen – kostnader 0-64.
Kostnaderna för insatser i vuxen ålder bygger på tidigare socioekonomiska kalkyler kring olika målgruppers utanförskap. De ursprungliga kalkylerna har här aggregerats samman till fyra typer – narkotikamissbruk, alkoholmissbruk, psykisk sjukdom samt långtidsarbetslöshet/-sjukskrivning.
Från de tidigare kalkylerna har vi ett genomsnittligt årsvärde per målgrupp i utanförskap. Detta används här som en approximation för de årliga kostnaderna framöver.
I denna kalkyl väljer man målgrupp. Kostnaderna för produktionsförluster och försörjning per person hämtas från den tidigare fliken. Man kan även här välja att hämta in det antal person som angavs på den första simuleringsfliken.
Avslutningsvis väljer man hur många år som skall beräknas samt vilket som skall sättas som första år i diagrammet.
Man väljer om de årliga resultaten skall aggregeras samt om åren efter det första kalkylåret skall diskonteras.
Den målgrupps som väljs här följer med till kombinationskalkylen.
Slutligen kan man föra samman de tidigare simuleringsflikarna till en kalkyl. Nu avser den hela perioden 0-64 år, där underlaget för åren 0 t.o.m 18 hämtas från barn-/ungdomsfliken och tiden från och med 19 år hämtas från vuxenfliken. Antagandena om månadslön och försörjning per månad, samt antalet personer i kalkylen hämtas från den första fliken i simuleringsdelen. Alla dessa ärvda antaganden/val presenteras överst till vänster på denna flik.
På denna flik kopplas insatskostnaderna från barn/ungdomskalkylen (0 t.o.m. 18 år) samman med insatskostnaderna från vuxenkalkylen (från och med 19 års ålder). Produktionsvärde och försörjningsvärde för vuxen kalkylen hämtas från den tidigare, men här kan man även räkna in kostnader för förlorat produktionsvärde och försörjning för föräldrar under perioden 0 t.o.m. 18 år. De får samma månadslön/försörjning som personerna i vuxenkalkylen, men man kan ange hur stor andel av ett år man är frånvarande p.g.a. barnens tillstånd. Om man skriver 30% så innebär det grovt att en person är frånvarande drygt 3 månader per år.
Man får även ange när personerna i målgruppen för de vuxna skulle förväntats ha börjat arbeta. Ju högre ålder, desto senare kommer produktionsförluster och försörjningskostnader i vuxen ålder in i kalkylen.
Man kan även här ange hur lång kalkyl som skal presenteras – utöver åren 0 t.o.m. 18. Som längst kan man följa målgruppen fram t.o.m. året innan pensionsåldern – dvs. 64. Som på tidigare flikar kan man välja att ackumulera de årliga värden och att diskontera dem.
Den sista valmöjligheten i denna simuleringsmodell möjliggör att jämföra med de kostnader/utgifter för den valda kommunen som finns med bland de kommunala nyckeltalen.
Om man kryssar i rutan ”Jfr med kommunala …” så kommer den kostnad/utgift man valt att visas i diagrammet (om den inte är större än det högsta beloppet i det diagram som valts). Det innebär att en kalkyl för en enskild person inte kommer att visa årets utgifter skola eller pensionsskulden.
Man kan även se kombikalkylens resultat för några år i den tabell som följer på fliken efter.
Denna visar samma indelning som valts på diagramfliken innan, dvs. totalt för aktörer, per aktör eller för aggregaten (insatser, produktionsvärde och försörjning) i siffror för åldrar 5 år, 18 år, 25 och 64 år. Om vuxen kalkylen är kortare än 25 eller 64 så visas slutålder i stället.
Kostnaderna för de olika åldrarna summeras dessutom vilket gör det lättare att se totalvärdena.